Håkan
Det finns en person som heter Håkan som pappa känner, som har nåt utvecklingsproblem. Förr ringde han varje dag och ville alltid prata med pappa eller mamma men om ingen av dem var hemma fortsatte han prata med den som svarade. Eftersom detta var mer vanligt förut var jag såklart mindre, och ibland satt jag flera minuter och pratade med honom utan att förstå så mycket eftersom jag inte kunde lägga på. Pappa sa alltid att det bara var att säga att man inte hade tid, men än hur jag försökte säga det så gick minutrarna och han pratade på. Han avslutade alltid samtalen med "ska ringa annan, hedå", jag blev alltid glad då han sa dom orden eftersom jag äntligen kunde lägga på. Han ringde nu ikväll och eftersom det var jag som svarade och mamma och pappa var borta började han prata med mig.
Håkan: Inte tisdag... inte onsdag, torsdag... inte... fredag, på, på lördag. Etta, femma. Ska Peter dit?
Jag: Vad menar du?
Håkan: taco
Jag: Menar du på kyrkan?
Håkan: Ja, kyrkan. Klockan etta, femma. Ska Peter dit?
Jag: Jag vet inte, du får ringa senare och prata med honom. Hej då!
Fyra minuter senare ringde det igen.
Hej, det är Håkan.
Jag: Hej
Håkan: Är Peter hemma?
Jag: Nej, han har inte kommit hem än.
Håkan: Men ååh, inte än? Men det står att tacos är klockan etta, femma. Alltså klockan sex.
Jag: Peter är kanske hemma om en timme, ring då. Hej då.
